Mördarpass

Hoppade i träningskläderna och pluggade i nya hörlurarna med peppmusik på väg till Stadion i förmiddags för att möta upp Julia och springa intervaller. Fick passet vi skulle köra igår och insåg inte riktigt vad jag hade gett mig inpå förrän jag kom fram, haha, så typiskt mig, tacka ja och sedan ta det som det kommer. Handla först, tänka sen, haha. Det visade sig vara ett riktigt M Ö R D A R P A S S utav dess like. Herregud säger jag bara, fyyy faaan vad jobbigt! Men, känslan efteråt är oslagbar, återigen. Det är den man får försöka tänka på mitt under passet. 
 
Vi körde en stege med intervaller. Kändes som det aldrig skulle ta slut men det gjorde det efter mer än en timmes löpning, med vila då såklart. Vi sprang följande intervaller;
– 1200m, 1000m, 800m, 600m, 400m, 200m
– 1000m, 800m, 600m, 400m, 200m
– 800m, 600m, 400m, 200m
– 600m, 400m, 200m
– 400m, 200m
– 200m
 
Vilade ca 1 min emellan varje distans och ca 2min mellan varje block. Man undrar ju varför man utsätter sig för sånt här egentligen under tiden, men det är också då det ger resultat. Vilken tur att jag hade Julia med mig, vilken inspiration hon är, såå jävla grym!! Det är kul att se skillnaden på innan passet, under och efter passet, hur vi sakta men säkert bryts ner och blir tröttare och tröttare, haha. Sista 200m var riktigt grisig men känslan väl i mål var helt fantastisk. Det är då man känner att man klarar allt som kommer i ens väg. Skön egoboost! 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *